"Sexuella övergrepp"
Hejsan bikten. För att göra en otroligt lång historia kort, så gör vi såhär. Punktform:
- Glad och sprallig, öppen och ganska snygg tjej.
- Mamma berättar att lillebror på 5 år blivit utsatt för sexuella övergrepp av vår styvmorfar.
- Jag faller ihop och erkänner att jag också blivit det men aldrig vågat berätta, och jag är ändå 18 år.
För att fortsätta. Min lillebror på 5 år klarade av att berätta vad han varit med om men jag som är 18år har hållit tyst i fyra år. Jag vågade inte berätta för någon om det som hände. Kände mig smutsig, äcklig och som en svikare. Vem fan är jag att förstöra för en hel familj`? en hel släkt.. ingen skulle väl tro mig om jag berättade vilket monster han var. Men, allting kom fram, jag berättade allting.. de trodde mig självklart, familjen stöttade mig och min lillebror ! MEN, jag kan inte släppa skuldkänslorna. OM JAG BARA HADE BERÄTTAT. så hade min älskade ögonsten aldrig behövt råka ut för detta. Visst, han har inte fått några men av det då de inte var ett fullbordat samlag. Men killen är 5 år. Han är världens bästa unge och jag hoppas för guds skull att allting går bra i framtiden. Men skuldkänslorna på mitt hjärta kommer aldrig att försvinna. Jag hade kunnat förhindra det. Ni måste tycka att jag är en hemsk människa, men det man känner är obeskrivligt. Jag vågade inte, ville inte , grät mig till sömns. Var rädd för att dem skulle bli arga... fan. Jag kunde inte! Nu sitter hela familjen och säger att det inte är mitt fel, att dem förstår mig, och visst menar dem det. Men de är det JAG känner som skrämmer mig. Jag måste ta mig ur detta .. Psykolog hjälper inte, blir irriterad på att dem låtsas förstå..
Min lillebror är min hjälte, 5 år gammal och ändå så stark.
Det här monstret har förstört mycket i mitt liv. Jag har ingen tillit what so ever till killar. Jag blir svartsjuk och nojjig på de konstigaste sakerna. Jag kan inte prata eller uttrycka känslor när jag blir arg för att jag är så van att hålla en mask inför alla. Det finns mycket han har förstört. Ibland har jag velat dö. Men till vilken nytta. Det har givit mig mycket också, jag har aldrig stått min familj så nära som jag gör nu. Det finns ingenting vi inte klarar av efter detta.
vad som hände sen?! Det anmäldes självklart. Min mormor, moster, morbror, ingen tror oss. Och i rättegången för cirka en månad sen vittnade dem emot oss och påstod att vi ljög. Hur kan man göra så emot sitt egna barnbarn? Jag skakade konstant under en rättegång på 9h. Hur skulle jag kunna ljuga om något sådant? Mest jobbigt var det för mamma, hela hennes "Levande döda" familj var där. Ingen talar med oss. Ingen ! Det gör mig mest ledsen.
Han fick två års fängelse för våldtäkt emot barn och sexuella ofredanden/övergrepp. Två år.. han är 68 år gammal. Ett monster.
I höst tänkte jag försöka hjälpa andra flickor/pojkar som blivit utsatt. Jag vill visa dem att det går att gå vidare. Inte glömma, men gå vidare. Och att man inte behöver se ut på ett visst sätt för att bli utsatt. De som inte vet att jag blivit utsatt kan nog aldrig ens tänka sig att jag heller har blivit det. Men nu vill jag hjälpa andra. Så har du några frågor eller funderingar får ni hjärna maila mig, eller kommentera här. Jag lovar er att svara på allt ! Men snälla, lämna ute frågor så som "vad gjorde han med dig". Det är nämligen den enda frågan jag aldrig kommer klara av att svara på.
/varma hälsningar
[email protected]
- Glad och sprallig, öppen och ganska snygg tjej.
- Mamma berättar att lillebror på 5 år blivit utsatt för sexuella övergrepp av vår styvmorfar.
- Jag faller ihop och erkänner att jag också blivit det men aldrig vågat berätta, och jag är ändå 18 år.
För att fortsätta. Min lillebror på 5 år klarade av att berätta vad han varit med om men jag som är 18år har hållit tyst i fyra år. Jag vågade inte berätta för någon om det som hände. Kände mig smutsig, äcklig och som en svikare. Vem fan är jag att förstöra för en hel familj`? en hel släkt.. ingen skulle väl tro mig om jag berättade vilket monster han var. Men, allting kom fram, jag berättade allting.. de trodde mig självklart, familjen stöttade mig och min lillebror ! MEN, jag kan inte släppa skuldkänslorna. OM JAG BARA HADE BERÄTTAT. så hade min älskade ögonsten aldrig behövt råka ut för detta. Visst, han har inte fått några men av det då de inte var ett fullbordat samlag. Men killen är 5 år. Han är världens bästa unge och jag hoppas för guds skull att allting går bra i framtiden. Men skuldkänslorna på mitt hjärta kommer aldrig att försvinna. Jag hade kunnat förhindra det. Ni måste tycka att jag är en hemsk människa, men det man känner är obeskrivligt. Jag vågade inte, ville inte , grät mig till sömns. Var rädd för att dem skulle bli arga... fan. Jag kunde inte! Nu sitter hela familjen och säger att det inte är mitt fel, att dem förstår mig, och visst menar dem det. Men de är det JAG känner som skrämmer mig. Jag måste ta mig ur detta .. Psykolog hjälper inte, blir irriterad på att dem låtsas förstå..
Min lillebror är min hjälte, 5 år gammal och ändå så stark.
Det här monstret har förstört mycket i mitt liv. Jag har ingen tillit what so ever till killar. Jag blir svartsjuk och nojjig på de konstigaste sakerna. Jag kan inte prata eller uttrycka känslor när jag blir arg för att jag är så van att hålla en mask inför alla. Det finns mycket han har förstört. Ibland har jag velat dö. Men till vilken nytta. Det har givit mig mycket också, jag har aldrig stått min familj så nära som jag gör nu. Det finns ingenting vi inte klarar av efter detta.
vad som hände sen?! Det anmäldes självklart. Min mormor, moster, morbror, ingen tror oss. Och i rättegången för cirka en månad sen vittnade dem emot oss och påstod att vi ljög. Hur kan man göra så emot sitt egna barnbarn? Jag skakade konstant under en rättegång på 9h. Hur skulle jag kunna ljuga om något sådant? Mest jobbigt var det för mamma, hela hennes "Levande döda" familj var där. Ingen talar med oss. Ingen ! Det gör mig mest ledsen.
Han fick två års fängelse för våldtäkt emot barn och sexuella ofredanden/övergrepp. Två år.. han är 68 år gammal. Ett monster.
I höst tänkte jag försöka hjälpa andra flickor/pojkar som blivit utsatt. Jag vill visa dem att det går att gå vidare. Inte glömma, men gå vidare. Och att man inte behöver se ut på ett visst sätt för att bli utsatt. De som inte vet att jag blivit utsatt kan nog aldrig ens tänka sig att jag heller har blivit det. Men nu vill jag hjälpa andra. Så har du några frågor eller funderingar får ni hjärna maila mig, eller kommentera här. Jag lovar er att svara på allt ! Men snälla, lämna ute frågor så som "vad gjorde han med dig". Det är nämligen den enda frågan jag aldrig kommer klara av att svara på.
/varma hälsningar
[email protected]
"Hur kunde ni?"
Okej då jag berättar vad som har hänt, Även fast jag inte vill det. Lollo som jag var kompis med hade sex med Johannes (min pojkvän) När jag var på Gröna lund för 2 veckor sen, och jag fick reda på det i tisdags. Roligt? :/ Och det äckligast var att jag träffade Johannes samma kväll några timmar efter. & att ingen av dom berättade för mig, Lixom dom gick med det här i två veckor jag fattar inte hur dom kunde? Att Louise kan sjunka så långt och Johannes också. Jag kan inte fatta att det är sant, jag blir så fucking äcklad så fort jag hör någon av deras namn. Jag kommer aldrig att kunna se Lollo i ögonen igen, jag fanns verkligen för henne och så gör hon så här, jag fattar verkligen inte det går inte att skriva så ni ska förstå hur jag känner. Tänkte dom någonting på mig ? Dom trodde inte att det skulle komma ut. & Det som gjorde mig mera ledsen var att Johannes ljög framför mina ögon att han inte hade rört henne. Det blir ju inte bättre, Efter ett tag berättade han sanningen och sa att det var hans största misstag. Men kommer jag att kunna vara tillsammans med honom? Tänk er själva, Killen/tjejen du älskar mäst av allt har sex med din kompis...!Jag kommer inte att kunna träffa honom en gång utan att jag tänker på allt han och Louise gjorde. Jag älskar honom och vill inte se honom med någon annan. Jag vet inte vad jag ska göra. Vi är tillsammans nu och det kommer att ta lång tid innan det funkar igen och vet inte om jag pallar det. Så jag vet inte om vi kommer vara tillsammans eller inte. Tack alla som finns här på riktigt, Det betyder mycket , Tack madde och Therese,
Allting jag sa till dig igår louise jag menar det. du har förstört allting, Jag mår illa bara jag hör lollo. Jag vill inte att du ska få alla smällar och allt,., johannes har gjort lika mycket fel som dig. Men du som kompis skulle ha sagt något :s skulle aldrig göra så här mot dig. Allting har en mening. Du har förlorat mig som vänn för det här? Var det värt det. Du bryr dig inte du sa inte ens förlåt fören Ramiro la sig i. Jag skiter i dig nu om du inte bryr dig för ett förlåt räcker allafall inte. Du rakade din fitta hemma hos min kille. Du knullade min kille som jag älskar. orkar inte skriva mera
En gång otrogen, Alltid otrogen - Eller ?
// http://jagevicyy.blogg.se
Allting jag sa till dig igår louise jag menar det. du har förstört allting, Jag mår illa bara jag hör lollo. Jag vill inte att du ska få alla smällar och allt,., johannes har gjort lika mycket fel som dig. Men du som kompis skulle ha sagt något :s skulle aldrig göra så här mot dig. Allting har en mening. Du har förlorat mig som vänn för det här? Var det värt det. Du bryr dig inte du sa inte ens förlåt fören Ramiro la sig i. Jag skiter i dig nu om du inte bryr dig för ett förlåt räcker allafall inte. Du rakade din fitta hemma hos min kille. Du knullade min kille som jag älskar. orkar inte skriva mera
En gång otrogen, Alltid otrogen - Eller ?
// http://jagevicyy.blogg.se
"Varför?"
Varför gäller hans: Jag vill, eller jag vill inte
men inte mina?
men inte mina?
"Vad ska jag göra?"
Jag är verkligen jättekär i en kille
men han är " playern" , för ca 3månader sen var han tillsammans med "J"
och dom gjorde slut efter 1 månad för han sa att han älska en annan tjej när dom var tillsammans , men hon älskar honom fortfarande asmycket
och i går va jag med den här killen själva hemma hos honom , vi hade pratat lite
på msn att vi skulle mysa och så men jag visste egentligen inte hur jag skulle göra
men så kom vi hem till honom och så satt vi i hans säng och han börja kyssa mig
jag är sån som inte kan säga NEJ , jag vet inte varför men känns så jävla taskigt
mot killen som vill, sen knäpper han upp mina byxor och börjar pulla mig och jag ligger
bara där och ser glad ut sen känner jag att jag också måste göra någonting så jag knäppar
upp hans byxor och börjar runka av honom sen ligger vi där i sängen i kanske 2 timmar och myser
sen när vi är klara säger han vill mig " vi kommer vara tillsammans hela tiden oroa dej inte "
och jag trodde på honom han är helt underbar, det var verkligen min bästa dag på jättelänge
trodde jag , men sen senare på kvällen träffa jag killen ute vid ett bad vi satt och grilla och hade
kul , sen ser jag honom stor och håller om en annan tjej , fatta va arg jag blev :@
han sa ju att det skulle va vi , så jag skriver ett sms till honom under tiden , jag: skulle det inte bara va vi? han svarar: jag vill inte såra "J" sorry , och jag svarar : men hon bryr sig inte längre för att se vad han svara ?
han : men sorry :( Jag : jag vet inte att jag gillar verkligen dej men gillar du mig ?
han: NEJ . jag får dampet vill bara döda honom men det kan man ju inte sen va men han tjejen hela kvällen dom sitter
bervid varandra och holler om varandra , vad ska jag göra glömma honom ?
men han är " playern" , för ca 3månader sen var han tillsammans med "J"
och dom gjorde slut efter 1 månad för han sa att han älska en annan tjej när dom var tillsammans , men hon älskar honom fortfarande asmycket
och i går va jag med den här killen själva hemma hos honom , vi hade pratat lite
på msn att vi skulle mysa och så men jag visste egentligen inte hur jag skulle göra
men så kom vi hem till honom och så satt vi i hans säng och han börja kyssa mig
jag är sån som inte kan säga NEJ , jag vet inte varför men känns så jävla taskigt
mot killen som vill, sen knäpper han upp mina byxor och börjar pulla mig och jag ligger
bara där och ser glad ut sen känner jag att jag också måste göra någonting så jag knäppar
upp hans byxor och börjar runka av honom sen ligger vi där i sängen i kanske 2 timmar och myser
sen när vi är klara säger han vill mig " vi kommer vara tillsammans hela tiden oroa dej inte "
och jag trodde på honom han är helt underbar, det var verkligen min bästa dag på jättelänge
trodde jag , men sen senare på kvällen träffa jag killen ute vid ett bad vi satt och grilla och hade
kul , sen ser jag honom stor och håller om en annan tjej , fatta va arg jag blev :@
han sa ju att det skulle va vi , så jag skriver ett sms till honom under tiden , jag: skulle det inte bara va vi? han svarar: jag vill inte såra "J" sorry , och jag svarar : men hon bryr sig inte längre för att se vad han svara ?
han : men sorry :( Jag : jag vet inte att jag gillar verkligen dej men gillar du mig ?
han: NEJ . jag får dampet vill bara döda honom men det kan man ju inte sen va men han tjejen hela kvällen dom sitter
bervid varandra och holler om varandra , vad ska jag göra glömma honom ?
"Jag känner mig så onormal"
Jag och min pojkvän har varit tillsammans i cirka ett år och snart två månader.
Vi har försökt haft sex fyra/fem gånger men det funkar inte.
Det gör lite ont och ibland kommer han inte ens in där man stoppar upp den.
Först trodde jag att jag var för trång eller att han hade för stor penis.
Men när jag frågade min lärare så kunde man inte vara för trång utan det var bara en tvångstanke att man tänkte tex. Tänk om det låter så någon hör eller tänk om jag inte får in den eller något liknande.
Och stor penis tycker jag väl inte att han har, det finns såna med större penis.
Sen har jag försökt att använda tampong men det är så läskigt!
Jag skulle ta på mig den efter jag varit på toa, men då brukar man vara helt torr eftersom man torka sig.
Och jag har hört att man inte ska vara det när man drar upp den, så jag tog lite vatten i mellan benen.
Då fick jag upp den men tyvärr gjorde det så himla jädrans ont,
fast sen kom jag på att det kommer en böj så man ska gå uppåt.
Då fungerade det, men när jag väl hade den där inne så började jag bli så himla orolig att jag inte skulle kunna få ut den.
Att snöret skulle gå av så jag aldrig fick ut den, så jag fick panik och gick till toan och tog ur den.
Nu har jag precis försökt att få upp den och det gick men sved så himla mycket.
Och jag är så rädd för att den ska fastna där inne liksom.
När jag stoppar upp den måste jag ligga ner på golvet för att slappna av
medan jag ligger där och kör upp den så blir jag helt yr i huvet och allt blir snurrigt.
Och tillslut får jag in den och då slutar yrandet och snurrigheten men då blir jag orolig och tar ut den igen. När jag drar ut den är allt helt torrt och den kommer ut jättesegt!
Sen efter några minuter när jag tagit ut den så känner jag mig öm i underlivet.
Jag vet inte vad jag ska göra för jag hatar verkligen bindor och alla min kompisar säger att tampong är mycket skönare.
Att man knapp känner tampongen.
Och sex vill jag så gärna ha även ifall min pojkvän är översnäll och väntar tills jag känner mig redo och sånt. Och jag vet inte ifall jag vill ha sex för att det kan vara skönt eller om jag vill ha sex för att alla andra har det.
Varför kan inte jag få upp tampongen eller penisen och må bra?!
Snälla, jag känner mig så onormal inom detta ämnet.
Vi har försökt haft sex fyra/fem gånger men det funkar inte.
Det gör lite ont och ibland kommer han inte ens in där man stoppar upp den.
Först trodde jag att jag var för trång eller att han hade för stor penis.
Men när jag frågade min lärare så kunde man inte vara för trång utan det var bara en tvångstanke att man tänkte tex. Tänk om det låter så någon hör eller tänk om jag inte får in den eller något liknande.
Och stor penis tycker jag väl inte att han har, det finns såna med större penis.
Sen har jag försökt att använda tampong men det är så läskigt!
Jag skulle ta på mig den efter jag varit på toa, men då brukar man vara helt torr eftersom man torka sig.
Och jag har hört att man inte ska vara det när man drar upp den, så jag tog lite vatten i mellan benen.
Då fick jag upp den men tyvärr gjorde det så himla jädrans ont,
fast sen kom jag på att det kommer en böj så man ska gå uppåt.
Då fungerade det, men när jag väl hade den där inne så började jag bli så himla orolig att jag inte skulle kunna få ut den.
Att snöret skulle gå av så jag aldrig fick ut den, så jag fick panik och gick till toan och tog ur den.
Nu har jag precis försökt att få upp den och det gick men sved så himla mycket.
Och jag är så rädd för att den ska fastna där inne liksom.
När jag stoppar upp den måste jag ligga ner på golvet för att slappna av
medan jag ligger där och kör upp den så blir jag helt yr i huvet och allt blir snurrigt.
Och tillslut får jag in den och då slutar yrandet och snurrigheten men då blir jag orolig och tar ut den igen. När jag drar ut den är allt helt torrt och den kommer ut jättesegt!
Sen efter några minuter när jag tagit ut den så känner jag mig öm i underlivet.
Jag vet inte vad jag ska göra för jag hatar verkligen bindor och alla min kompisar säger att tampong är mycket skönare.
Att man knapp känner tampongen.
Och sex vill jag så gärna ha även ifall min pojkvän är översnäll och väntar tills jag känner mig redo och sånt. Och jag vet inte ifall jag vill ha sex för att det kan vara skönt eller om jag vill ha sex för att alla andra har det.
Varför kan inte jag få upp tampongen eller penisen och må bra?!
Snälla, jag känner mig så onormal inom detta ämnet.
