"Han är som min bror"

Jag har aldrig berättat detta för någon. Det är nog 2½ år sedan det hände nu, tror jag. Det var första gången jag var och hälsade på min halvbror som bor ganska långt ifrån mig, jag åkte dit själv och var där i en vecka (tror det var höstlov eller något sådant). Hans mamma hade tidigare en son med en annan man, som är lika gammal som mig. Så på dagarna när hon jobbade och lillbrorsan var på dagis så umgicks jag ju med honom. Han drog med mig ner på stan en av de första dagarna, vi satt på tågstationen och kollade på folk medans han la sin arm runt mig, och jag tryckte inte bort han. Vi satt där en stund, det var riktigt mysigt. Jag tittade på honom, i samma ögonblick som han tittade på mig, och då kysstes vi. Det borde känts väldigt fel, han är ju som min bror.. Senare åkte vi hem till hans pappa, utan ett ord om vad som hade hänt. Han pappa var inte hemma. Vi satt på hans rum och snackade, tills vi började kyssas igen.. Tillslut låg vi där, i hans säng och rörde vid varandra. Jag tog på hans kuk, tills han närmade sig.. Då slog det mig att det går ju inte, jag hade mens.. Så jag sa till honom att det går inte, han förstod ganska fort. Men vi fortsatte, han rörde i stället vid mina bröst... och jag är helt säker på att ifall jag inte varit i den veckan, så hade vi haft sex vid detta tillfälle. För han var riktigt sugen, och likaså jag.

Dagen efter så låg jag på min lillebrors rum (där jag sov), och kollade på film. När han kommer in till mig, han pussar mig och sätter sig på golvet. Senare lägger han sig i sängen brevid mig i sängen, vi kysser varandra även fast alla är hemma. Tills jag säger nej, och ger honom en sista puss. Detta gick inte, vi var som syskon och kan inte göra såhär, hur skulle det funka? Jo, inte alls.. Sedan var allt detta som bortblåst, och det värsta var att han hade flickvän under tiden.

Jag känner mig så hemsk, men samtidigt inte. Jag ångrar det inte, för allt var så jävla bra. och det är det hemska, att jag inte ångrar mig. Men jag antar, att ibland gör man lustiga saker, eller?

Kommentarer
Postat av: Anonym

alltså egentligen är det inge fel med detta tycker jag. ni har inga blodsband eller något. detta är precis som dom som vart kompis med en av det andra könet hela sitt liv och dom har växt upp tillsammans, och sedan blir tillsammans när dom alltid känt sig som syskon. det är en helt annan sak om ni hade vart RIKTIGA syskon. men som jag förstod det är ni inte det? jag känner en person som va tillsammans med sin halvbror i 2 år. det är ju bara att det kanske innebär problem om man gör slut och fortfarande föräldrarna är tillsammans. det jag tycker är mest fel isåf var att han var otrogen.

2009-04-23 @ 16:10:58
Postat av: Tina

Detta är ett fenomen som har hänt andra. Syskon (eller halvsyskon) som inte har träffats (eller väldigt lite) och sedan faller för varandra. Läs boken "syskonkärlek" av Katarina von Bredow, skitbra bok!

2009-04-23 @ 16:15:23
URL: http://harejblogg.blogg.se/
Postat av: Anonym

jag tycker inte du gjorde nått fel med tanke på att ni inte har någrå blodsband. de säger ju att "förbjuden frukt" är bäst. Jag tycker också att han otrohet är de ända felet

2009-04-28 @ 03:51:41
Postat av: ana

haha jag blir så jävla kåt när jag hör detta :D

är du bi/lebb?

2009-04-29 @ 19:12:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0