"Sexuella övergrepp"
- Glad och sprallig, öppen och ganska snygg tjej.
- Mamma berättar att lillebror på 5 år blivit utsatt för sexuella övergrepp av vår styvmorfar.
- Jag faller ihop och erkänner att jag också blivit det men aldrig vågat berätta, och jag är ändå 18 år.
För att fortsätta. Min lillebror på 5 år klarade av att berätta vad han varit med om men jag som är 18år har hållit tyst i fyra år. Jag vågade inte berätta för någon om det som hände. Kände mig smutsig, äcklig och som en svikare. Vem fan är jag att förstöra för en hel familj`? en hel släkt.. ingen skulle väl tro mig om jag berättade vilket monster han var. Men, allting kom fram, jag berättade allting.. de trodde mig självklart, familjen stöttade mig och min lillebror ! MEN, jag kan inte släppa skuldkänslorna. OM JAG BARA HADE BERÄTTAT. så hade min älskade ögonsten aldrig behövt råka ut för detta. Visst, han har inte fått några men av det då de inte var ett fullbordat samlag. Men killen är 5 år. Han är världens bästa unge och jag hoppas för guds skull att allting går bra i framtiden. Men skuldkänslorna på mitt hjärta kommer aldrig att försvinna. Jag hade kunnat förhindra det. Ni måste tycka att jag är en hemsk människa, men det man känner är obeskrivligt. Jag vågade inte, ville inte , grät mig till sömns. Var rädd för att dem skulle bli arga... fan. Jag kunde inte! Nu sitter hela familjen och säger att det inte är mitt fel, att dem förstår mig, och visst menar dem det. Men de är det JAG känner som skrämmer mig. Jag måste ta mig ur detta .. Psykolog hjälper inte, blir irriterad på att dem låtsas förstå..
Min lillebror är min hjälte, 5 år gammal och ändå så stark.
Det här monstret har förstört mycket i mitt liv. Jag har ingen tillit what so ever till killar. Jag blir svartsjuk och nojjig på de konstigaste sakerna. Jag kan inte prata eller uttrycka känslor när jag blir arg för att jag är så van att hålla en mask inför alla. Det finns mycket han har förstört. Ibland har jag velat dö. Men till vilken nytta. Det har givit mig mycket också, jag har aldrig stått min familj så nära som jag gör nu. Det finns ingenting vi inte klarar av efter detta.
vad som hände sen?! Det anmäldes självklart. Min mormor, moster, morbror, ingen tror oss. Och i rättegången för cirka en månad sen vittnade dem emot oss och påstod att vi ljög. Hur kan man göra så emot sitt egna barnbarn? Jag skakade konstant under en rättegång på 9h. Hur skulle jag kunna ljuga om något sådant? Mest jobbigt var det för mamma, hela hennes "Levande döda" familj var där. Ingen talar med oss. Ingen ! Det gör mig mest ledsen.
Han fick två års fängelse för våldtäkt emot barn och sexuella ofredanden/övergrepp. Två år.. han är 68 år gammal. Ett monster.
I höst tänkte jag försöka hjälpa andra flickor/pojkar som blivit utsatt. Jag vill visa dem att det går att gå vidare. Inte glömma, men gå vidare. Och att man inte behöver se ut på ett visst sätt för att bli utsatt. De som inte vet att jag blivit utsatt kan nog aldrig ens tänka sig att jag heller har blivit det. Men nu vill jag hjälpa andra. Så har du några frågor eller funderingar får ni hjärna maila mig, eller kommentera här. Jag lovar er att svara på allt ! Men snälla, lämna ute frågor så som "vad gjorde han med dig". Det är nämligen den enda frågan jag aldrig kommer klara av att svara på.
/varma hälsningar
[email protected]
Jag vet inte alls vad jag ska skriva alltså, men lycka till! And stay strong <3
omg,jag ryser.
Jag lider med dig<3
har aldrig blivit utsatt för något sånt här men kan förstå hur det måste kännas.
Var stark,visa världen & bekämpa brottsligheten<3
fy fan va hemskt! han skulle sitta fast bakom alla lås och bom som finns! vilket svin. usch
Kikar förbi..
och önskar dig en underbar kväll!
Kram Milly ღ
Nu har jag berättat min historia angående misshandel, våldtäkt och droger som jag gått truth. Detta måste ta ett slut innan andra tjejer blir utsatta. Peppa mig och kommentera så att jag fortsätter hjälpa människor som blivit utsatta för detta. Tack(L)
Hjälp....va ledsen jag blir när jag hör vad ni har gått igenom....och hur kan dom andra behandla er så?? En stoooor styrkekram från mig till dig...KRAM....hoppas att ni kan fortsätta och jag hoppas att din bror inte får men för livet...din hjälte :)
Vilket monster.. har varit med om något liknande och önskar er allt gott. Det hände mig när jag var mindre och mår bra idag, det kommer ni med kan jag lova. Håll era huvud högt och det var inte ditt fel att det hände din lillebror. Inget av det som hände är ditt fel <3
